Eva Falk, Arne Lysell, Atto Rottier, Jonny Andersson och jag (Evastina) möttes tisdagen den 9 juli vid Sanne kyrka i strålande väder. Målet var att kolla upp gamla lokaler för slåttergubbe. Att denna slåtterängsart gått starkt tillbaka var vi medvetna om, så förhoppningarna var kanske inte så stora, men vi väntade oss ändå en fin dag i denna annorlunda del av Bohuslän.
Två grupper blev det: Arne och jag utgjorde den ena och vi fick ruta 9B2e på vår lott medan Eva, Atto och Jonny tog sig an den norra delen av Sanne, ruta 9B3e.
Arnes och min första lokal låg på västsidan av den vackra Sannesjön. Det visade sig vara en stor öppen sluttning ned mot sjön och det dröjde inte länge innan vi fann de första slåttergubbarna. Något förvånande var de ännu i knopp, men senare fann vi både utslagna och överblommade samt bladrosetter. Lokalen var överväldigande: förutom slåttergubbar växte där massor av nattviol (både ängsnattviol och grönvit) och jungfru Marie nycklar i bästa blom. Förmodligen har delar av lokalen varit åker en gång i tiden, men nu sköttes den uppenbarligen som slåtteräng. Vi räknade in 1350 slåttergubbar, cirka hälften av dem med florala skott. Förutom de förut nämnda arterna såg vi svinrot, midsommarblomster, ängsvädd, blåklocka och åtskilliga fler.
Efter denna upplevelse besökte vi tre gamla lokaler från inventeringen utan att återfinna arten. I något fall var förmodligen de gamla koordinaterna felaktiga, i andra fall var lokalen igenvuxen eller förstörd på annat sätt. I en numera fårbetad backe söder om Sannesjön fann vi ett 50-tal plantor av slåttergubbe, varefter vi återvände till samlingsplatsen vid kyrkan mycket nöjda, men lite skamsna över att ha dragit det längsta strået. Per telefon hade vi nämligen hört att de andras resultat var tämligen magert.
Fem gamla lokaler för slåttergubbe från 1990-talet hade besökts utan återfynd. Det enda man funnit var två ynkliga plantor åkerkulla på en gammal lokal.
Totalt sett hade dagen ändå varit bra. Vi hade tillsammans återfunnit slåttergubbe på två lokaler av de tio vi tillsammans besökt. På de båda där arten återfunnits finns antagligen goda förutsättningar för att den skall kunna finnas kvar. Vi talade med dem som slagit den fina ängen de senaste åren och de var mycket måna om lokalen och kommer säkert att fortsätta att sköta om den.